onsdag 26 januari 2011

Bubblan i bibblan

Idag snubblade jag över bloggen Bubblan i bibblan. Det är en blogg där bibliotekarier och barn i Katrineholm med omnejd skriver om böcker, och idag hade Karolina skrivit väldigt fint om Där drömmar blir till. Bland annat skrev hon så här:
Jag hoppas att det här är den första av många böcker som Emma skriver, för jag tyckte verkligen om boken. Det är en berättelse där drömmar finns, de har ett helt eget rike, och där några få (utvalda) kan färdas mellan vår verklighet och den andra. Berättelsen var så där magisk som titeln antyder.
Det riktigt värmer att läsa det, särskilt som jag ju verkligen hoppas på att få ge ut fler böcker!

Vill ni läsa hela blogginlägget, klicka här.

lördag 22 januari 2011

En resa mellan dröm och verklighet, och ett hjärta av guld

I mitt förra inlägg nämnde jag att chefredaktören för Barnens Bokklubb, Annika Nasiell, hade skrivit väldigt fint om min bok i det senaste numret av Läseposten. Anledningen till detta är att Där drömmar blir till kommer att vara månadsbok i Barnens Bokklubb under februari och därför finns det även en intervju med mig att hitta på hemsidan. Där berättar jag bland annat om skrivprocessen, idén till boken och vem som är min favoritförfattare just nu. Kolla in den!

fredag 21 januari 2011

Landet som icke är*

Så nu har den snart gått. Den första veckan av min vårtermin. Ingen skola, inga särskilda måsten. Bara jag, inspirationen, skrivandet, The Hunger Games och så böckerna till Barnlitteraturkursen så klart. Lugnt och skönt, men det har ändå hänt lite. I mitt senaste inlägg från i tisdags kunde ni läsa om min första riktiga recension i SvD. Det kändes verkligen speciellt och jag var så så där svävande-på-moln-glad hela dagen. 

Fast det allra, allra bästa den här veckan är nog att jag äntligen har satt igång ordentligt. Den andra boken, uppföljaren som ännu inte har något namn, börjar komma till på datorskärmen framför mig och jag skriver ivrigt för att få ner alla tankar som jag har gått och burit på så länge. Jag vill ännu inte avslöja någonting, men som ni som har läst Där drömmar blir till redan vet så spelade en dikt av Karin Boye ganska stor roll i den första boken. Även den här gången har jag inspirerats av dikter, framför allt två stycken, den ena av Karin Boye och den andra av min andra stora favorit, Edith Södergran. Kanske kan ni gissa vilken?

Sedan har jag börjat läsa The Hunger Games, något som faktiskt har stört mitt skrivande en del. Efter att ha hört så mycket om denna serie så önskade jag mig alla tre böckerna i julklapp och nu har jag börjat. Självklart kan man inte sluta! Så långt som jag har kommit är det i alla fall väldigt bra och jag slits mellan skrivande och läsande - mina två favoritsysselsättningar - samtidigt som de kan vara en väldigt bra kombination. Man blir verkligen inspirerad av att läsa något riktigt bra, dock har de bra böckerna även en tendens att bli en av besatthet som hindrar mig från att göra mitt "jobb". Men, men. Jag får väl helt enkelt bara se till att läsa ut dem snabbt så att jag kan fokusera...

Två andra roliga saker är att jag och boken har blivit omnämnda i bloggen Tonårsboken (läs inlägget här), och så självklart det fina som Annika Nasiell, chefredaktören på Barnens Bokklubb, har skrivit om min bok! Läs det här.

Trevlig helg allihop!


* Dikt av Edith Södergran. Läs den gärna, ni hittar den här.

tisdag 18 januari 2011

"Naiv debut imponerar trots allt"

I drömlandet Enderra upplever berättarjaget Olivia inte bara den ohyggliga och grymma maktstridens lidande, utan också värmande känslor, osjälviskt hjältemod och den första kärlekens bitterljuva sötma...
Wiho! Jag har blivit recenserad!

Från och med idag finns en "riktig" recension av Där drömmar blir till att läsa på Svenska Dagbladets hemsida (klicka här). Den är skriven av Kristin Hallberg, och jag kan inte säga annat än att jag är väldigt nöjd och väldigt glad!

måndag 10 januari 2011

Seeing is believing*

Idag städar vi ut julen. Granen packas ner i en svart sopsäck och trots att den har varit precis så gnistrande vacker som bara en julgran kan vara är det ganska skönt, för den har luktat kräk de senaste dagarna. Adventsljusstakarna, stjärnorna och tomtarna åker ner i jullådan, men ljuset kommer jag att sakna. Ännu har vi några mörka månader kvar innan våren kommer med sin skira grönska och det spröda ljuset som värmer kinderna när jag går Ellingerundan längs med järnvägen och önskar att jag var bra på att fotografera.

På torsdag har jag min sista tenta i religionsvetenskapskursen och jag vet inte vad jag ska läsa på mer, vilket både känns bra och lite oroväckande. Det ska bli så skönt när den är över, för även om julen har varit en härlig och välbehövd paus från den ovanligt hektiska hösten så har den funnits där i bakhuvudet hela tiden. Den hemska tentan. Samtidigt kommer det att kännas lite sorgligt när kursen är över. För intressant har den varit och många frågor har den ställt. Jag har insett att etik är bland det mest spännande som finns (något som jag anade att jag skulle tycka innan, och som verkligen stämde!) och just nu surrar det så många idéer runt i huvudet som jag för tillfället inte riktigt har någon aning om vad jag ska göra av. Fast användas ska de, det gäller bara att komma på till vad.

Den här våren ska bli lite annorlunda mot hösten. Jag ska plugga hemifrån, två distanskurser – en i barnlitteratur och en i skräck- och romantiklitteratur – och så ska jag skriva. En hel vår ska alltså gå i romanernas tecken, och för första gången på väldigt, väldigt länge ska jag inte göra annat än att läsa böcker som jag har gått och suktat efter, och skriva allt det där som jag har varit tvungen att klottra ner i marginalerna i mina anteckningsböcker i brist på skrivtid vid datorn. Behöver jag betona hur underbart det ska bli?

Fast först måste tentan förstås klaras av. Återkommer efter den!


* Titeln på år 2011:s första inlägg är namnet på en av de instrumentala låtarna på soundtracket till den väldigt söta julfilmen Polarexpressen. Mitt farväl av julen för den här gången, plus att den passar väldigt bra när man pluggar religionsfilosofi (vilket jag nog borde göra just nu, trots att det känns bra). För är det verkligen så att något kan existera, utan att vi kan se eller röra vid det?