tisdag 25 december 2012

Tredje och fjärde advent, och en riktigt God Jul!

Ja, nu är det äntligen jul igen! Ber om ursäkt för dåliga uppdateringar igen, men mycket plugg i samband med att min familj alltid är julaftonsvärdar och fixar all julmat har upptagit all min tid. Men nu när lovet är här ville jag bara passa på att önska alla mina fantastiska läsare en riktigt god jul. Ni är så underbara, och jag vill tacka er så mycket för all uppmuntran jag får från er. Ni gör skrivandet ännu roligare än vad det redan är, och tro mig, det är en bedrift!
 
Jag var alldeles för lat för att lägga upp fortsättningarna på novellen, så om ni vill ha något extra att läsa under lovet hittar ni hela julnovellen här.

Men nu ska jag vara ledig, åtminstone fram till nyår. Så från att ha varit rysligt dålig på att uppdatera, kommer det nu att bli helt tomt i en vecka eller två. Men 2013, då... Ska det bli ändring. För då ska det börja peppas för Mardrömmar!
 
Ha en god jul och ett gott nytt år! Det är ni värda!

söndag 9 december 2012

Andra advent

Idag var det dags för den andra delen i min julnovell, Gloria - En julsaga i advent. Ni hittar den här. Vill ni hellre läsa den på engelska, hittar ni den än en gång översatt av Lars Jansson här. Illustrationen i form av den vackra stjärnan är dessutom gjord av duktiga Anna Åkesson.

Hoppas att ni alla har en mysig andra advent!


Illustration: Anna Åkesson
Bild: Lundagård


Följ gärna Lundagårds julkalender, både den svenska och den internationella!

tisdag 4 december 2012

Första advent (i efterskott)

Som jag nämnde i det föregående inlägget, har jag börjat skriva för studenttidningen Lundagård. Och som den fantastiska tidning den är, har den självklart en julkalender så här i december. Där medverkar jag med en novell i fyra delar som kommer att publiceras varje advent. Den heter Gloria - En julsaga i advent och den första delen publicerades i söndags. Ni hittar den här.

Något som dessutom är extra roligt är att Lundagård har två julkalendrar, en svensk och en internationell (eftersom det finns så många internationella studenter på Lunds universitet). Och min novell publiceras även i den internationella kalendern, vilket innebär att den har blivit översatt till engelska (av den förträfflige Lars Jansson)! Ni hittar den översatta versionen här.


Bild: Lundagård


Tillbaka...

Puh. Första andningspausen på väldigt, väldigt länge.

Ni kanske undrar varför det har varit dåligt med uppdateringar på bloggen, trots att det hänt en del? Jag kan inte annat än att be om förlåtelse, men sanningen är att det nog har hänt lite väl mycket.

Var ska jag börja? Kanske med att mitt Internet bestämde sig för att gå och dö i början av november och inte återvände förrän tre veckor senare. Jag hann ha Internet i ungefär en vecka (kär återförening) innan min dator bestämde sig för att klappa ihop och dö. Efter sju år tillsammans har nu döden skiljt oss åt. Må den vila i frid.

Sedan har jag, förutom författar-evenemangen, även gått i skolan, som den student jag är. Och jag har pluggat flera olika kurser parallellt, vilket tar upp en hel del tid.

Som om detta inte var nog började jag även under den här hösten skriva för Lunds universitets studenttidning, Lundagård. Det är bland det roligaste jag har gjort, men har självklart också upptagit mycket av min tid.

Men för att uppdatera er lite snabbt om hur läget är just nu, så kan jag meddela...

... att Mardrömmar just nu håller på att sättas, vilket innebär att min redaktör lägger in boken i en mall och bestämmer typsnitt och liknande. Spännande, spännande!

... att jag har sett klart alla säsonger av Buffy the Vampire Slayer. Det måste vara den bästa tv-serie som någonsin gjorts. Det gjorde helt ont i mig när den var slut. Måste börja se om!

... att jag håller på och läser City of Glass och den är så bra. Men det går lite långsamt då jag bara hinner läsa på tåget.

... att jag ännu inte ens haft tid att skriva någon önskelista. Men jag önskar mig samma som vanligt: böcker och tv-serier. Framför allt The Diviners av Libba Bray och alla säsonger av nya Doctor Who.

Sedan har det självklart hänt en mängd andra saker, men de minns jag inte just nu. Och förresten, tänk att det faktiskt snöar i december det här året!

torsdag 1 november 2012

Evenemang under hösten!

Den här hösten är det verkligen fullt upp på alla punkter! Och något som är väldigt spännande och roligt är att jag kommer att medverka i flera olika evenemang som man kan komma och lyssna på. Så om du bor i Skåne eller befinner dig i krokarna, kolla upp de här datumen och se till att dyk upp om du vill träffa mig, få en bok signerad eller lyssna när jag pratar om mina böcker och mitt författarskap. Jag ser fram emot att träffa er alla!

Här är datumen du ska skriva in i almanackan:

Tisdagen den 13 november: Författardagen i Hässleholm - "Ett möte om barn- och ungdomsbokslitteratur"
Författardagen i Hässleholm är ett evenemang för de som arbetar med barn- och ungdomslitteratur på olika sätt, alltså främst bibliotekarier och lärare. Jag ska vara med och berätta om mina böcker, om hur man håller fast vid drömmen att bli författare och hur man kan lyckas oavsett ålder. Här hittar du programmet.

Torsdagen den 22 november: Fantasy och folksaga: ett samtal med tre författare
Poeten på Hörnet är ett litterärt allrum i Malmö som arrangerar en mängd olika spännande evenemang med främst lokala författare. Den här kvällen kommer jag att befinna mig där klockan 19.00 och diskutera fantasy tillsammans med Nene Ormes och Kristina Hård, med Karin Tidbeck som moderator! Här hittar du eventet på Facebook och här kan du läsa mer i Poetens kalendarium.

Söndagen den 2 december: Barnens Bokadvent på Poeten på Hörnet
Den 2 december är det skyltsöndag i Malmö och då kommer den grupp som jag är med i - BASUN, barn-och ungdomsboksförfattare i Skåne, där bland annat författare som Malin Stehn, Anette Eggert, Mårten Melin, Erik Magntorn, Torsten Bengtsson, m.fl. ingår - att arrangera ett mysigt evenemang med uppläsningar, boklotteri, adventsfika, sång och musik, och fantasyquiz! Jag står för fantasyquizet och kommer dessutom att bjuda på en första smyguppläsning av Mardrömmar... Så ni förstår att ni måste dyka upp! Mer info kommer snart.

Jag kommer även att bjuda in till de olika evenemangen på Där drömmar blir till:s Facebook-sida. Så om ni inte redan gillar den, gå in och gör det för att vara säkra på att hålla er uppdaterade!

fredag 19 oktober 2012

Mina tankar kring negativa recensioner

I tisdags publicerade Nea, som har bloggen BokNea, ett väldigt intressant inlägg kallat Sågningar och sinneskval. Det handlade om hur svårt det kan vara som bokbloggare att skriva en negativ recension - särskilt när det handlar om en svensk bok - eftersom författaren kanske läser recensionen och blir sårad eller ledsen. Som avslutning bad Nea sina läsare att kommentera med sina synpunkter och jag började skriva en kommentar som jag sedan insåg blev på tok för lång. Därför tänkte jag publicera den här istället, för jag tycker att det är en väldigt viktig och intressant fråga som förtjänar att uppmärksammas.

Idag är bokbloggarna de som dominerar när det gäller att recensera barn-och ungdomslitteratur. Jag läser själv flera bokbloggar och får ofta mina egna lästips därifrån, men jag märker även att mina äldre kollegor inte är lika frälsta. Medan jag blir överlycklig över en fin recension, blir de mer misstänksamma. De litar inte alltid på att bokbloggarna säger vad de verkligen tycker, just på grund av ovanstående beskrivna problem. Själv har jag alltid tagit för givet att unga idag är modiga nog att stå för sina åsikter, men samtidigt vet jag ju själv hur jobbigt jag kan tycka att det är när jag hamnar i samma sits själv. Därför tänker jag så här:

Som författare ska jag inte sticka under stol med att det känns lite hårt att läsa när någon har skrivit någonting negativt om ens bok. Man har ändå lagt ner väldigt mycket arbete och ens högsta förhoppning är ju att folk ska gilla det man har skrivit (lika mycket som man förhoppningsvis själv gjorde). Samtidigt är alla författare fullständigt medvetna om att alla inte kan älska det de skriver. Alla människor är olika, och man kan inte älska allt.

Visst kändes det lite jobbigt att läsa någonting negativt i början – precis på samma sätt som det kändes jobbigt när jag skrev boken och min gode vän och mentor påpekade att vissa saker bara kunde strykas rakt av, för de var inte särskilt bra. Negativ kritik är alltid jobbigt, men samtidigt är den så oerhört viktig och nyttig, om den framförs på rätt sätt.

Att vara författare är på många sätt ett hantverksyrke, och det är en färdighet som jag tror att de flesta slipar på hela livet. Och för mig personligen har det inte varit ordet ”bra” som har fått mig att utvecklas. Snarare har det varit just det där att någon har haft modet att säga sanningen, som har gjort att jag hoppas på att jag är en bättre skribent idag än när jag gav ut Där drömmar blir till.
 
Sedan finns det självklart en helt annan sida av saken och det är att alla författare vill sälja sina böcker. Men det som är intressant från den aspekten är självklart att både positiva och negativa recensioner kan vara ypperlig reklam. Om någon skrivit något väldigt positivt kanske folk tänker "jag måste läsa den här boken, den verkar fantastisk", och om någon skrivit något väldigt negativt kanske folk tänker "jag måste läsa den här boken, vad kan det vara som är så illa?". Oavsett så är både förlag och författare medvetna om att det kommer att dyka upp recensioner som visar på båda sidor, vilket också är det enda man kan förvänta sig. För som sagt, alla tycker inte lika.

Så sammanfattningsvis, vad jag vill få sagt, är följande: 
Jag förstår att det känns jobbigt att skriva någonting negativt om en bok när författaren kan se det. Jag tycker själv att det är superjobbigt att ge kritik till exempelvis klasskompisar, vilket jag är tvungen att göra ofta nu när jag pluggar på universitetet. Men samtidigt vet jag av egen erfarenhet hur utvecklande och viktig den rätta kritiken kan vara.

Sedan känner jag personligen att jag vill att folk ska vara ärliga. Om folk säger till mig att min bok är bra, så vill jag att det ska vara för att de verkligen tycker det, inte för att de inte vill göra mig ledsen. Jag kanske blir lite ledsen. Men jag är en stor flicka och jag klarar av att höra det. Och antingen beror det på att du och jag inte tycker och tänker likadant (vilket hör till livet – och tack och lov för det!), eller också skriver jag (förhoppningsvis) en bättre bok nästa gång, kanske tack vare dig.

onsdag 17 oktober 2012

"Vart är mitt Enderra och min prins charming?"

Nu är det två år sedan Där drömmar blir till kom ut, men ändå dyker det upp fina recensioner med jämna mellanrum. Som nu i helgen, då boken blev recenserad av bokbloggen Bookworm. Så här skriver recensenten Mona bland annat:
Kan bara inte vänta tills fotsättningen kommer, boken var fängslande! Älskade språket, flytet och inte minst karaktärerna?
Vart är mitt Enderra och min prins charming?
Ingenting gör mig gladare eller mer inspirerad än att läsa så här fina recensioner. Tack så mycket Bookworm!

(Läs hela recensionen här.)

tisdag 16 oktober 2012

Kulturprofiler i Mellanskåne: Jag är först ut!

För lite mer än en vecka sedan blev jag intervjuad av Lokaltidningen Mellanskåne, som en del i deras nya tema-intervjuer med kulturprofiler i Mellanskåne. Jag var först ut och pratade bland annat om Där drömmar blir till, Mardrömmar, mina studier, min kärlek till fantasy och mina planer för framtiden (vad gäller nya bokidéer!)*. Klicka på bilden för att komma till e-versionen av tidningen och bläddra fram till artikeln!


*Några klargöranden bara: Enderra betyder inte "att drömma", utan istället "drömmen". Och jag har inte (*skäms*) sett alla Sagan om Ringen-filmerna, utan bara den första. Och Berättelsen om Narnia är en stor favorit, men inte mina absoluta favoritböcker. Intressant hur det kan bli ibland.

UPPDATERING: Här är en bättre länk direkt till artikeln!

måndag 15 oktober 2012

Månadens uppdatering: September

Oktober. Redan oktober! Tiden går så fort, och den senaste veckan har jag varit bästis med soffan. Vaknade upp för en vecka sedan med feber och en förkylning som gjorde att jag knappt ens kunde prata. Känner mig fortfarande inte helt kry, men det är därför jag inte har skrivit här på ett tag. Ligger lite back i det mesta just nu, så den här veckan får väl ägnas till att ta igen allt jag missade. 

En av alla saker jag missade var som sagt att det blev oktober helt plötsligt. Vart tog september vägen? Ja, det här var i alla fall vad jag hann med under den gångna månaden...

Mardrömmar: Det kommer snart att komma ett inlägg om det! Har fått lite ny spännande information...

Har läst/läser: Tystnadens älskare, stjärnornas vän - en debut av den före detta lundastudenten Jeremiah Karlsson. Intressant och annorlunda. Och nu läser jag Berättelsen om Pi av Yann Martel som bara är helt underbar. Älskar den.

Vill läsa: City of Glass! Den står direkt efter på listan så fort Martel lyckats övertyga mig om att tro på Gud.

Har sett/ser: Säsong fyra och fem av Buffy the Vampire Slayer, och just nu ser jag säsong sex. Det är verkligen en av de bästa tv-serierna som någonsin gjorts. Sedan var även september månaden när jag såg om fantastiska The Avengers minst tre gånger. 

Vill se: Alla serier som säsongsstartat för hösten! Merlin säsong fem! (Som jag helt hade missat faktiskt inte började förrän en vecka senare än jag hela tiden trott - så nu finns de två första avsnitten ute! Måste se, måste se!) Även Once Upon A Time säsong två har dragit igång och har tre avsnitt ute. Och The Vampire Diaries! Så mycket att se...

Har lyssnat på/lyssnar på: Min höstlista med musik från Bon Iver, Mumford & Sons, Florence + The Machine, Ane Brun, Of Monsters And Men, med flera. Den instrumentala soundtracket till Buffy the Vampire Slayer, och Once More, With Feeling så klart!

torsdag 27 september 2012

Två år...

Idag är det den 27 september 2012 och Bokmässan har dragit igång för branschfolk. Jag kommer inte att vara på Bokmässan i år, varken som författare eller privat, vilket känns ganska vemodigt. Jag har varit där de senaste två åren, ända sedan jag blev författare, och för mig är det något alldeles speciellt. Några av mina författarkollegor klagar över att de känner sig oinspirerade av att gå där - att påminnelsen om hur mycket det egentligen finns därute gör att det kan kännas hopplöst att försöka skapa något eget. Men för mig är det tvärtom. Jag tycker att det är fantastiskt att det finns så mycket böcker därute, så många spännande världar och karaktärer som bara väntar på mig. Jag blir inspirerad av möjligheterna, när jag ser vad som går och hur det kan vara. Efter Bokmässan vill jag bara hem och skriva. Skapa mer. Skapa nytt. För jag har sett att det går.

Dessutom kommer nog Bokmässan alltid att ha en särskild plats i mitt hjärta just på grund av det var där jag fick se och hålla i Där drömmar blir till för första gången. 

Idag ska jag dock fira ändå, trots att jag inte kommer att åka till Bokmässan. För idag är faktiskt dagen då Där drömmar blir till släpptes i bokhandlarna för två år sedan. Då var det måndagen efter Bokmässan, och boken hade visserligen redan släppts där, men att se sin bok i bokhandeln... Det kändes stort, och när jag tittar tillbaka på bilder känns det fortfarande stort. Även om det också känns som länge sedan. Det har hunnit hända så mycket. Och snart kommer uppföljaren...

Ha en underbar Bokmässa allihop!

onsdag 19 september 2012

Minismakprov...

Den här veckan är det Internationella Bokveckan och på Facebook går det runt en status som lyder så här: "Fira den internationella bokveckan: Grabba tag i den bok du har närmast, slå upp sidan 52 och plocka ut den femte meningen. Avslöja inte bokens titel. Kopiera reglerna i statusfältet innan du fyller i din mening."

Facebook och Twitter kan ni läsa vilken mening detta är i boken som just nu ligger närmast mig på skrivbordet. Gissa gärna vilken det är! Tips: Det är en välkänd klassiker som jag just nu dubbelcheckar citat i.

Där kan ni även läsa vilken den femte meningen är på sidan 52 i Där drömmar blir till, om inte minns det!

Men för er här på bloggen tänkte jag faktiskt bjuda på någon helt annat, nämligen den femte meningen på sidan 52 i Mardrömmar! Boken är inte klar än (den kan fortfarande ändras), och sidorna är ännu i A4, men så här står det:
Ana sover oroligt och vänder sig av och an.

Vad tycks om det? Jag önskar att jag kunde dela med mig av mer, men det här får räcka för nu. Spännande?

fredag 14 september 2012

Där Drömmar Blir Till som ljudbok - 4 dagar kvar att rösta!

Idag är det bara fyra dagar kvar innan omröstningen för ifall Där drömmar blir till ska bli en ljudbok (via hemsidan Storytel) är avslutad. Rösta gärna om ni inte redan har gjort det och tack till alla er som redan har röstat på alla möjliga sätt. Ni är fantastiska!

Klicka här för att rösta. Klicka här för att läsa mer.

torsdag 13 september 2012

Säsongsstarter att se fram emot i höst: Merlin!

Lördagen den 29 september kommer magin tillbaka till BBC för femte gången och en alldeles vanlig höst omvandlas till ännu en underbar Merlin-höst!

Det är ingen hemlighet att den brittiska familjeserien Merlin, baserad på legenden om kung Arthur, är en stor favorit hos mig (jag har tidigare skrivit om min kärlek till serien här). För mig går en höstsöndag utan Merlin knappt att föreställa mig, och det är på något sätt passande att krypa upp i soffan när det är ruggigt ute och titta på Merlin med all dess humor, magi, förräderi och kärlek. Det är helt enkelt en underbar serie på så många sätt.

Men nu ska jag peppa lite för säsong 5, vilket innebär en stor SPOILERVARNING för er som inte har sett säsong 4 än. Och förresten, vill ni se säsong 4 så har den nyligen börjat på SVT2! Klockan 18.15 på lördagar kommer det att gå, första avsnittet sändes i lördags och finns fortfarande kvar på SVTplay. Ett tips!

***************************************************************************************

För oss som redan har sett säsong 4 är det dock dags för säsong 5. Vad jag vet har det inte avslöjats mycket om vad som komma skall, annat än att serien ska ha hoppat fram några år i tiden, samt att man har utlovat Mordreds återkomst!


Åh, var bara tvungen att slänga in det klippet för ni anar inte hur mycket jag ser fram emot att Mordred ska komma tillbaka. Varför kanske ni kan gissa, annars kommer jag att återkomma till det.

Men för att sammanfatta vad mer det finns att se fram emot ska jag se tillbaka på hur det slutade i säsong 4 och var huvudkaraktärerna stod:
 
- Arthur blev äntligen kung av Camelot (även då jag måste säga att jag saknade Uther), och förutom några snedsteg (på grund av hemske, jobbige Agravain - var det någon som gillade honom?), så håller han på att bli legendernas kung. I sista avsnittet fick han dessutom både Excalibur (som han drog ut stenen!) och sin drottning Guinevere.
 
- Merlin blir bara mäktigare och mäktigare och allt mer besluten att fullfölja sitt öde vid Arthurs sida. I säsong 4 blev han även flera gånger sitt alter ego, den gamle trollkarlen Dragoon The Great, som Morgana tror är Emrys.
 
- Morgana började säsong 4 med att offra sin syster Morgause för att kunna slita sönder slöjan mellan världarna, vilket ledde till att hon fick veta sitt öde: att hon en dag kommer att bli besegrad av någon som kallas Emrys. Övertygad om att det var på grund av Emrys (vilket det ju också var) som hon förlorade Camelot i sista avsnittet, flydde Morgana döende ut i skogen, där hon blev återupplivad av Aithusa (babydraken som Merlin räddade).
 
- Gwen lyckades återvinna Arthurs hjärta efter att ha bedragit honom med Lancelot (vilket egentligen var onda, onda Morganas fel - jag undrade länge hur de skulle lösa triangeldramat mellan Arthur, Gwen och Lancelot, men även då jag inte var helt nöjd med resultatet är jag glad över att Gwen inte bedrog Arthur av egen fri vilja), och de gifte sig i sista avsnittet, vilket äntligen gjorde henne till drottning av Camelot.


 Funderingar och saker jag ser fram emot i säsong 5:

- Merlins och Arthurs bromance! Vem ser inte fram emot att bara få se de här två tillsammans? Kommer Merlin dessutom att få en större plats som Arthurs förtrogne nu när Agravain är död och Merlin stod vid hans sida hela tiden?

- Kommer det här äntligen att bli säsongen när någon annan karaktär än Gaius och Lancelot får reda på Merlins hemlighet? Arthur måste få veta hur mycket Merlin gör för honom!

- Gwen som drottning av Camelot!

- Arthurs riddare visade gång på gång hur ädla och lojala de är mot sin kung, och i trailern skymtar ett runt bord!

- Aithusa räddade Morganas liv. Vad handlade det om? Kommer det att bli en drake på var sida, trots att Merlin var den som namngav Aithusa?

- Nu har två personer uttalat sig om Merlins och Morganas sammanlänkade öden. Först var det Kilgharrah som talade med Merlin (säsong 3, avsnitt 2) och sade: "Your determination to see goodness in people will be your undoing. But I fear that your futures are now joined forever. She is the darkness to your light, the hatred to your love." Och sedan var det The Cailleach som talade till Morgana om hennes öde (säsong 4, avsnitt 1): "You are right to be afraid, Morgana. Your enemies will rue this day and all the destruction it brings, but you must beware. Tearing the veil between the worlds has created a new world, and you will not walk through it alone. The one they call Emrys will walk in your shadow. He is your destiny. And he is your doom." Betyder detta att det kommer att bli någon stor episk show down mellan Merlin och Morgana, med sina fulla krafter, medvetna om varandra på riktigt? Hoppas, hoppas, hoppas!

- Arthur och Morgana. Vi fick äntligen se en konfrontation mellan syskonen i sista avsnittet av säsong 4 och jag vill se mer!

- Än en gång: Mordred! Och här kommer den stora anledningen: Kilgharrah varnade Merlin för att Morgana och Mordred var förutbestämda att ingå en ondskefull allians, och om Mordred kommer tillbaka så bär han även på svaret till det som Morgana sökte under hela säsong 4, nämligen vem Emrys är. Så vad kommer att hända? Jag är så pepp på detta att det inte är sant! Det enda som är trist är att det inte är Asa Butterfield som ska spela Mordred, eftersom att han kommer att vara äldre. Men jag kan inte tänka mig att det kan bli annat än bra!

- Och sist men inte minst: är det här den sista säsongen? Skaparna har i intervjuer sagt att de från början hade tänkt sig fem säsonger för att berätta hela berättelsen i sin version, men jag hoppas så klart på mer, om de inte lyckas få till ett riktigt fantastiskt och tillfredsställande slut.

Så sammanfattningsvis: Jag längtar efter Merlin! Och nu ska jag nog titta på trailern till säsong 5 en gång till bara för att den är så himla bra.

torsdag 30 augusti 2012

Månadens uppdatering: Augusti

Nu är hösten här och på måndag börjar jag skolan igen. Sommaren har varit härlig och jag tycker faktiskt att jag har hunnit med en hel del. Nu är jag superspänd på allt som kommer att hända under hösten, både när det gäller mitt pluggande (har jag någon gång nämnt hur mycket jag älskar att gå på universitetet?) och mitt författande. För om allt går som det ska kommer den här hösten bli full av pepp för Mardrömmar...

Mardrömmar: Just nu är boken en vända hos min redaktör för sitt slutgiltiga godkännande och jag väntar lika spänt som ni...

Har läst/läser: City of Ashes av Cassandra Clare och den är så, så bra. (Följer förresten filmatiseringen av City of BonesClares tumblr - tips!)

Vill läsa: Resten av The Mortal Instruments. Och The Infernal Devices. Älskar Clares värld och vill bara vara kvar där länge till.

Har sett/ser: Det har inte blivit så mycket tittande den senaste tiden av en mängd olika anledningar, men lite grann har jag hunnit med. Som båda säsongerna av den underbart härliga brittiska komediserien Miranda och första säsongen av Doctor Who! Och ja, vad ska jag säga? Jag hade nog inte kunnat föreställa mig hur bra det är - det är som om serien är skriven för mig och jag älskar det. När det gäller film kan jag rekommendera Mission Impossible: Ghost Protocol. Underhållande action, och mycket bättre än trean. Fast just nu ser jag om alla Marvel-filmerna som pepp inför DVD-släppet av The Avengers nästa vecka.

Vill se: Doctor Who säsong två! The Avengers! Och Merlin säsong fem! Är så sjukt peppad för säsongspremiären den 29 september (om ni vill se trailern igen så har jag bloggat om den här). Nu är det bara en månad kvar!

Har lyssnat på/lyssnar på: Florence + The Machine, Muse, Foster the People, Electric Light Orchestra, Mumford and Sons, Regina Spektor och soundtracket till The Amazing Spider-Man. James Horner kan verkligen det där med episk musik.

Och slutligen: Glöm inte att rösta på Där drömmar blir till som blir ljudbok!* Har du redan gjort det, rösta på dina föräldrars, syskons eller vänners datorer och mobiler. Alla röster är värdefulla och avgörande för om Där drömmar blir till blir en ljudbok eller inte. Och till er som redan har röstat på alla tänkbara sätt - tack så mycket, ni är bäst!

*Om du helt missat denna nyhet, läs mer här.

onsdag 22 augusti 2012

Där Drömmar Blir Till som ljudbok - Rösta!

Minns ni att jag avslöjade förra veckan att det är en rolig sak på gång med Där drömmar blir till? Ja, om ni inte missade rubriken totalt så vet ni redan. Där drömmar blir till kan komma att bli en ljudbok! Kul, va?

Okej. Så här ligger det till. Flera av er har säkert hört talas om hemsidan Storytel. Om ni inte har gjort det, så är det en hemsida där man kan ladda ner ljudböcker till datorn eller mobilen, och som gör sina ljudböcker utifrån vilka böcker som lyssnarna vill höra. Som författare kan man nominera sin bok, som sedan kommer med i en omröstning med flera andra böcker. Och den bok som vinner sin omröstning blir en ljudbok!

Jag tycker att det skulle vara superkul och spännande att höra Där drömmar blir till som ljudbok, så jag nominerade. Och från och med idag är boken med i omröstningen!

Så om ni tyckte om Där drömmar blir till (eller bara vill vara väldigt, väldigt snälla) - gå in och rösta nu!

Här hittar ni omröstningen. Från och med idag har ni 13 dagar på er att rösta!

torsdag 16 augusti 2012

Första trailern för Merlin säsong 5!

JA!!! Hittade precis den här trailern för säsong 5 av en av mina absoluta favoritserier, Merlin! På BBC drar serien igång igen lördagen den 29 september och jag kommer nog att peppa en hel del för den, om inte här så definitivt på Twitter.

Om ni inte har sett säsong 4 (har den sänts i SVT än?) så bör ni inte se den här trailern, för då kommer ni att bli väldigt spoilade. Men för er andra - njut! Det här kommer att bli episkt.

tisdag 14 augusti 2012

Tillbaka från semestern...

Hej allihop. Nu är jag tillbaka från min semester. Jag hade inte tänkt att bloggen skulle vila så här länge, men tiden går fort när man har roligt och det blev som det blev. Förlåt mig!

Under de veckor som gått har jag redigerat Mardrömmar (mer information kommer inom kort), filat på nya idéer att kanske skriva på när jag är klar med Mardrömmar (spännande, spännande!), läst böcker (som bland annat Eld och City of Bones - båda alldeles underbara), sett tv-serier (mest Hex och Doctor Who), varit på bio (och sett The Amazing Spider-Man, men ännu inte The Dark Knight Rises), samt semestrat med min familj utomlands i sol och värme. Det har varit både underbart och välbehövligt. Jag måste även erkänna att jag har kikat lite grann på OS, samt sett den brittiska Shakespeare-satsningen The Hollow Crown, som har gått i Storbritannien under sommaren i samband med BBC:s kulturolympiad. Fantastisk, säger jag bara. Jag hoppas att den kommer på SVT snart.

Vanligtvis brukar jag ju uppdatera er om läget just nu, men jag sparar det tills jag ska skriva augusti månads uppdatering. Ni får nöja er med det här så länge.

I alla fall så lovar jag att det kommer att komma lite fler inlägg nu när allting drar igång igen. Bland annat har jag en liten recension av The Amazing Spider-Man (och det episka soundtracket!) som nog kommer att komma upp under nästa vecka, samt att jag nu - efter att ha läst första boken - är extremt pepp på filmatiseringen av City of Bones.

Sedan är det dessutom saker på gång angående Där drömmar blir till! Det kommer snart att komma ett inlägg om det med, så håll utkik...

Sist men inte minst hittade jag det här roliga inlägget på bokbloggen BokBeate. Vad tycker ni om Där drömmar blir till:s baksida?

fredag 6 juli 2012

The Trylle Trilogy

Bild: Adlibris
Nu har det gått nästan tre veckor sedan jag, mitt i natten, oförmögen att lägga den ifrån mig, läste ut Ascend, den sista boken i The Trylle Trilogy av den amerikanska författarinnan Amanda Hocking. Och kanske var det för att det var ett tag sedan jag kände för att sluka böcker på det sättet, eller att jag helt enkelt var något svältfödd på en bra bok, men jag blev helt förälskad. The Trylle Trilogy (bestående av Switch, Torn och Ascend) var långtifrån de bästa böcker jag någonsin läst, men det var definitivt böcker jag inte kunde lägga ifrån mig förrän de var utlästa och vars karaktärer jag verkligen fäste mig vid.

Böckerna handlar om Wendy Everly, en tjej som i den första boken, Switch, bor tillsammans med sin överbeskyddande storebror Matt och sin faster Maggie, sedan hennes mamma försökte döda henne när hon var sex år. Mamman sitter nu på en mentalinstitution, eftersom hon fortfarande hävdar att Wendy är ett monster som har bytt plats med hennes riktiga barn.

Wendy kanske inte är något monster, men hon har ändå alltid känt att hon inte riktigt är som alla andra. Hon har svårt för att komma överens med andra människor (och har blivit avstängd från flera av sina tidigare skolor), kan aldrig tämja sitt bångstyriga hår, älskar att gå barfota (hatar skor), har märkliga matvanor och - märkligast av allt - hon har förmågan att övertyga andra människor. Om hon bara tittar på dem och tänker på vad hon vill att de ska göra, så gör de det. Fast allting förändras när den mystiske Finn börjar i hennes klass. Hans blick lämnar henne aldrig och plötsligt börjar Wendy känna sig förföljd. Fast är det Finn, eller någon annan?

Bild: Adlibris

Full av frågor om sig själv, sitt förflutna och vem hon verkligen är, flyr Wendy sitt småstadsliv och hamnar i Förening - hemvist för de mystiska Trylle. Bland dem är Wendy speciell och utvald, vilket även är anledningen till att även de aggressiva Vittra är ute efter henne.

Som redan nämnt så tyckte jag väldigt mycket om böckerna. Visst börjar berättelsen som en klassisk paranormal romance, men den är ändå en väldigt beroendeframkallande och spännande sådan (och inte alls så förutsägbar som jag trodde från början). Wendy var en bra huvudperson, som ofta fick komma med snabba repliker och som genomgick en lagom intressant karaktärsutveckling. Dessutom är det fullt med roliga och coola sidokaraktärer (främst manliga) som jag inte kunde låta bli att gilla. (Den ende jag dock inte gillade var märkligt nog Wendys kärleksintresse...) Däremot var det lite synd att vissa av dem försvann när nya karaktärer introducerades, men man glömde det snabbt då de nya karaktärerna var ännu bättre. Min favorit var utan tvekan Loki, som dyker upp i Torn, en sådan där intressant karaktär som man aldrig är riktigt säker på. Jag älskade honom.

Böckerna är alla berättade i jag-perspektiv från Wendys synvinkel, men det som var väldigt roligt var de korta bonus-berättelserna som fanns med i slutet av varje bok som lite extramaterial. Det gav en ytterligare dimension till berättelsen och lite mer inblick i andra karaktärers motiv och tankar, vilket jag verkligen uppskattade.

Bild: Adlibris

Sedan måste jag även kommentera det märkliga med att författaren har använt sig av en del svenska ord i berättelsen. Vet inte om det beror på att hon ville att det skulle låta exotiskt, om hon anser att berättelsens varelser på något sätt hör hemma med Sverige på något sätt (vilket aldrig nämns i så fall) eller om hon på något sätt har svensk härstamning och på så sätt har hört orden. I alla fall låter det lite konstigt och det tar ett tag att vänja sig. Bland annat dyker ord som "Förening", "mänsklig" och "Vittra" upp. Och Loki bär ju samma namn som vår nordiske gud...

Så till sist till författaren, Amanda Hocking. Hon försökte i flera år ge ut den här trilogin, men det var inget förlag som nappade. Då bestämde hon sig för att ge ut på egen hand och gav ut sina böcker som e-böcker. Det gjorde henne till miljonär och hon är känd som en av de författare som har tjänat mest på e-böcker i USA. Det fick även ett förlag att få upp ögonen för henne och nu är The Trylle Trilogy utgiven på det amerikanska förlaget St. Martin's och det talas även om att det ska bli en film (som de flesta böcker nuförtiden). Ett tecken på att man aldrig ska ge upp om sina drömmar!

Sammanfattningsvis: om du vill läsa något väldigt spännande och romantiskt i sommar, kasta dig över The Trylle Trilogy - perfekt strandläsning!

(Läs mer om Amanda Hocking, The Trylle Trilogy och filmen på författarens blogg!)

onsdag 4 juli 2012

Gruppkram (eller The Avengers...)

För några veckor sedan fick jag äntligen sett den film som jag har sett fram emot mest under hela året, nämligen Marvel's The Avengers. Jag vet att jag utlovade någon sorts recension/uppsamling av mina tankar för ett tag sedan, men bättre sent än aldrig, eller hur?

The Avengers är filmen där fantastiske Joss Whedon (som både har skrivit manus och regisserat) har fört samman Captain America/Steve Rogers, Iron Man/Tony Stark, Hulken/Bruce Banner, Thor, Hawkeye/Clint Barton, Black Widow/Natasha Romanoff och Nick Fury. 

Bild: IMDb
Alla ni som har följt Marvel-filmerna vet redan vilka alla dessa figurer är. De fyra första har redan varit huvudpersoner i egna filmer, varav det har kommit två stycken om både Iron Man och Hulken. Black Widow introducerades för oss i Iron Man 2 och Hawkeye gjorde en cameo i Thor. Och Nick Fury har funnits i bakgrunden hela tiden, denne mystiske chef på S.H.I.E.L.D., med idén om "The Avengers Initiative". En idé om att föra samman alla superhjältar ifall det skulle komma en tid då människorna inte ensamma skulle kunna bekämpa sina fiender. Denna tid kommer när Loki, Thors adoptivbror, helt plötsligt dyker upp på jorden för att härska och ta över tillsammans med sin armé.

Jag hade hoppats på att det här skulle vara årets film för min del och det var det verkligen! Här finns allt man kan tänka sig vad gäller action och humor. Whedon har verkligen lyckats med att låta alla de olika karaktärerna vara sig själva, samtidigt som de utvecklas och blir del av någonting större. Här glöms varken Captain Americas helylleideal (och väldigt intressanta bakgrund), Thors ädla och lite Shakespeare-liknande dialog, eller Iron Mans smarta sarkasm bort. Jag får se alla mina favoriter, och de är i samma film! Ingenting har lämnats åt slumpen och det är bara så underbart bra!

Dessutom är det så tydligt att alla som är med i filmen har haft väldigt roligt när de gjorde den. Det lyser igenom och man förstår verkligen att Whedons kodnamn för filmen var "Group hug"...


BÄST (MILD SPOILERVARNING!)
Ja, hela filmen var fantastisk och jag njöt av varenda sekund. Men dessa var mina personliga favoriter...

- Marc Ruffalo som Hulken/Bruce Banner. Jag har läst det på flera bloggar och i recensioner, och jag kan bara hålla med. Var lite orolig, för jag gillade Edward Norton, men Ruffalo är riktigt bra som Banner och ger någonting nytt till karaktären - ett djup och en svart humor som gjorde mig mer intresserad av Banner och hans humörproblem. Dessutom bjuder Hulken på väldigt många skratt!

- Loki! Ja, jag erkänner. Jag var en av dem som älskade Loki - Thors adoptivbror och ödesbestämde ärkefiende - i Thor. Han var den sårbare undanskuffade trickstern som levt hela sitt liv i skuggan av en populär bror och som var lika motiverad av sin avundsjuka som av självhat och en önskan om att vara älskad och accepterad. När jag fick veta att han skulle vara skurken i The Avengers blev jag därför glad över att få se honom igen. Och inte blev jag besviken. Loki är ondskefullare, charmigare och skickligare än någonsin. Det var riktigt roligt att se.

- Thor/Loki-relationen. Alla som har sett Thor vet att bröderna har ett väldigt komplicerat och infekterat förhållande och jag var lite orolig för att det skulle hamna i skymundan. Loki må vara den store skurken för de andra hämnarna, men han är trots allt fortfarande Thors lillebror. Som tur är lämnades som sagt ingenting åt slumpen och nu är jag väldigt peppad för Thor 2 som ska komma på bio i slutet av 2013...

- Pepper Potts! Jag gillar henne och det var kul att hon fick vara med lite.


MINDRE BRA (för ärligt talat, fanns det någonting som var dåligt?)
- Att alla strider har offer... *Snyft* 

- Att Black Widow var den enda superhjältinnan. Tjejer gillar också att vara coola och slåss med skurkar, så varför får de inte vara med? Jag har verkligen ingenting emot att följa dessa superhjältar och jag skulle bli förkrossad om någon försökte byta ut ens en av dem. Fast det skulle vara trevligt med fler tjejer i gänget. (Men för att vara den enda, så gjorde Scarlett Johanson ett väldigt bra jobb!)


Sammanfattningsvis är betyget självklart. Om ni inte redan har sett den här filmen (vilket jag verkligen hoppas att ni har gjort) så får ni helt enkelt inte missa den! Själv kan jag knappt vänta tills den kommer ut på DVD, så jag håller på att ser om de andra filmerna (plus lite X-Men och Justice League-avsnitt från Smallville för att få teamkänslan) för att hålla ut...




måndag 2 juli 2012

Månadens uppdatering: Juni

Nej, gud. Jag borde börja kalla det här inlägget "Månadens försenade uppdatering", för hjälp vad dålig jag har varit på det här och på att överhuvudtaget uppdatera den senaste tiden. Förlåt för det, men anledningen är faktiskt inte så illa. Jag har "semestrat" hos mina föräldrar, njutit av storstadens liv och rörelse och arbetat på med Mardrömmar. Det har varit intensivt, särskilt som båda mina föräldrar har fyllt jämnt, men nu ska jag enbart arbeta med boken (och kanske njuta lite grann av sommaren) i fyra veckor framåt, innan det blir ordentlig semester.

Fast jag har inte bara redigerat och levt storstadsliv...

Mardrömmar: Ja, jag redigerar på. Mycket mer kan jag inte riktigt säga i nuläget... Annat än att det går riktigt bra och jag är så spänd på vad alla ska tycka!

Har läst/läser: Hela The Trylle Trilogy av Amanda Hocking, som det kommer att komma någon sorts recension på snart. Jag gillade verkligen! Nu tänkte jag börja läsa De Utvalda: Tankeläsaren av Kristin Cashore. Någon som läst? Har hört så mycket bra om den, och känner för fantasy just nu.

Vill läsa: Massor. Blev väldigt sugen på att äntligen sätta tänderna i Bloodlines, första delen i Richelle Meads spin-off på Vampire Academy, nu när det har börjat dyka upp så många recensioner av The Golden Lily... Eld ska också läsas, men den sparar jag till semestern, för den förtjänar min fulla uppmärksamhet om den ens är hälften så bra som Cirkeln.

Har sett/ser: Inte så mycket faktiskt. Pappa och bror har haft på EM-matcher de flesta kvällar, så trots att jag inte är överdrivet intresserad har det blivit att jag har vandrat förbi och tittat lite. Fast jag har ändå sett klart säsong 4 av Merlin för andra gången, sett första och halva andra säsongen av den brittiska satirserien Suburban Shootout (som handlar om hemmafruar gone maffia - det är så att man skrattar högt ibland! Och Bill Hazledine är så söt...), samt SVT:s nya inköpta BBC-serie Barnmorskan i East End som går på söndagar. Alla rekommenderas! Och sedan fick jag äntligen sett Snow White and the Huntsman på bio. Bra film, men jag blev lite besviken... Det kommer att komma ett inlägg om det.

Vill se: The Amazing Spider Man! Och The Dark Knight Rises. Sedan har jag äntligen tänkt börja se Doctor Who och Game of Thrones.

Har lyssnat på/lyssnar på: Ceremonials och Living Things. Om och om igen, på repeat. Florence + The Machine är lätt soundtracket för mitt liv under våren och sommaren 2012. Och Linkin Park är också på god väg att bli en stor del av soundtracket för sommaren. Deras nya album är nog deras bästa!



måndag 11 juni 2012

Månadens uppdatering: Maj

SOMMARLOV!!! Efter en och en halv veckas hemtentaskrivning är det äntligen här. Nu är jag fri att göra vad jag vill. Synd bara att det är kallt och ruggigt ute. Känns inte som sommarlov direkt. Men, men. Jag ska göra det bästa av det. Läsa, skriva, njuta, vara uppe sent och göra allt det jag längtat efter! Äta grillat. Bada, även om det är kallt i vattnet. Sitta och läsa en hel dag utan att känna att jag borde göra någonting annat. Det ska bli så härligt.

Den senaste månaden har nog varit den stressigaste hittills i år, vilket har gjort att maj månads uppdatering om läget har blivit lite försenad. Fast så här såg det i alla fall ut i slutet av maj...

Mardrömmar: Som det ser ut just nu kommer Mardrömmar att komma ut under våren 2013. När vet jag inte än, men jag har just satt igång med vad som troligtvis blir den sista redigeringsrundan och så fort jag vet mer kommer jag genast att berätta det för er!

Har läst/läser: White Cat av Holly Black som jag tipsade om för ett tag sedan. Sedan har jag även börjat läsa The Trylle Trilogy av Amanda Hocking. Första boken Switched var riktigt bra och just nu är jag precis i slutet på den andra boken, Torn. I de här böckerna handlar det om troll, och så finns det självklart den obligatoriska kärlekstriangeln (även om det egentligen är fler än två killar som är intresserade av huvudpersonen). Men jag-berättaren Wendy är stark och jag gillar henne. Hoppas att hon väljer min favorit...

Vill läsa: Nu är det sommarlov, så nu kan jag äntligen läsa precis vad jag vill och hur mycket jag vill. Får se vad jag känner för efter att jag kastat mig över Ascend också, som är slutet på The Trylle Trilogy.

Har sett/ser: Har bara ett enda avsnitt kvar av säsong tre av The Vampire Diaries! Har även sett hela sista säsongen av Brothers & Sisters (så fin och sorgligt att det är över!). Och så har jag börjat se om säsong fyra av Merlin. Det är verkligen bra varenda gång. Och väldigt, väldigt gay. Jag älskar det. Sedan har jag äntligen sett årets bästa film - The Avengers!!! Så bra den var. Jag satt och rös, skrattade, och bara älskade allting hela filmen igenom. Jag vill se den igen! (Ska även försöka få ihop ett litet inlägg om den, om jag orkar.)

Vill se: Snow White and the Huntsman. Nästa storfilm som jag så sjukt pepp på. Jag har höga förväntningar på den här filmen, som verkar som den perfekta episka sagan.

Har lyssnat på/lyssnar på: Breath of Life med Florence + The Machine på repeat. Och resten av soundtracket till Snow White and the Huntsman - James Newton Howard är fantastisk. Även Florence + The Machine i ren allmänhet (har de någon dålig låt?), och Turn It Back med Nik Ammar.

onsdag 23 maj 2012

Bröderna Lejonhjärta som film - Igen?

Har ni hört? Bröderna Lejonhjärta, en av mina absoluta favoritböcker och även en av de bästa filmatiseringarna som någonsin har gjorts av en favoritbok, ska bli film. Igen. Det står i den här artikeln i DN av Nicholas Wennö.

Tydligen så har Tomas Alfredson, regissören som gjorde Låt den rätte komma in och nu senast den brittiske spion-thrillern Tinker, Tailor, Soldier, Spy (som jag ännu inte har hunnit se!), köpt rättigheterna till att göra film av boken ännu en gång. Budgeten kommer att vara en av de största inom svensk film någonsin, och enligt artikeln tänker man sig mer en film i stil med Sagan om Ringen, än något liknande mot 70-talsversionen som jag älskar.

När jag läste det här visste jag inte riktigt vad jag skulle tänka. Å ena sidan älskar jag ju storslagna episka berättelser som Sagan om Ringen, och Bröderna Lejonhjärta har ju utan tvekan alla ingredienser för att bli just så storslagen och episk. Det är en saga om liv och död, kampen mot ondskan, broderskärlek, lojalitet och pacifism. Det skulle kunna bli hur fantastiskt som helst.

Problemet är att det redan är så fantastiskt, men på ett annat sätt. Jag tillhör en av många som har växt upp med Astrid Lindgren, hennes böcker och filmatiseringarna av dessa. Ända sedan jag var liten var sagorna alltid mina favoriter och jag har därför alltid tyckt bäst om Bröderna Lejonhjärta, Ronja Rövardotter och Mio, min Mio. De var fantasy innan fantasyn blivit känd, storslagna sagor om gott och ont som var läskiga och spännande. Jag minns att min mamma försökte läsa just Bröderna Lejonhjärta högt för mig och mina syskon, men hon hann aldrig längre än till första meningen förrän hon var tvungen att sluta. Hon visste vad som skulle hända, men det visste inte vi. Jag läste ut boken på egen hand och har älskat den sedan dess.

70-talsfilmatiseringen har jag sett hundratals gånger, både som film och som tv-serie, och enligt mig är den (liksom andra Astrid Lindgren-filmatiseringar) bland det bästa som har gjorts inom svensk film någonsin. När jag hör de första tonerna av Björn Isfälts instrumentala musik - som är temat för hela filmen - får jag gåshud. När Skorpan börjar berätta historien känner jag (liksom min mamma) tårarna bränna, och när Jonatan kommer gående kan jag inte låta bli att hålla med Skorpan om hur god och vacker han är. Jag kan till och med (nördigt, jag vet) citera hela filmen utantill.

Med andra ord: för mig är den här filmatiseringen inte bara en vanlig filmatisering. För mig så spelar Staffan Götestam och Lars Söderdahl inte bara Jonatan och Skorpan, de är Jonatan och Skorpan. Samma sak med de andra skådespelarna. När jag läser "dödstraffa mig hit och dödsstraffa mig dit", hör jag Allan Edwalls röst i mitt huvud. Och när jag läser "Stridens dag! Befrielsens dag!", då hör jag det med Per Oscarssons röst.

Som om det inte var nog så finns det något så... naturligt, med filmen. Det känns som om man är där, det känns som om det här skulle kunna hända. Det känns inte som om Nangijala är något mystiskt fantasy-land, utan verkligen som en plats som man skulle kunna komma till en gång. (Vilket i och för sig kan bero på att scenerna i Körsbärsdalen har spelats in på Österlen, där jag ofta är på somrarna). Jag undrar var man kommer att spela in filmen nu...

Självklart kommer jag att se denna nya filmatisering när den kommer en dag. Jag kommer med största trolighet inte att kunna hålla mig borta. Men det kommer verkligen att kännas märkligt att höra andra skådespelare säga samma sak, och jag undrar om de någonsin kommer att bli annat än just skådespelare för mig. Det kommer verkligen att krävas någon extremt skicklig för att få mig att tänka bort från originalet.

I artikeln står det även att man idag har helt andra förutsättningar för specialeffekter, bland annat med tanke på Katla och Karm (varav den sistnämnde inte är med i filmversionen). Och det stämmer ju. Fast samtidigt förstår jag inte riktigt hur man kan göra Katla bättre. Det kanske bara är jag, men finns det något läskigare än Katla? Finns det något äckligare än Katla? Finns det något ljud som är värre än det som hörs alldeles innan hennes förlamande eld sprutas mot de stackars flyende på slagfältet? Katla må vara gjord med de effekter som fanns på 70-talet, och de må vara förlegade jämfört med vad vi kan åstadkomma idag, men jag vet samtidigt inte en enda drake i någon modern film som jag har varit lika rädd för, och fortfarande är.

Nu kanske det låter som om jag är väldigt negativ mot denna nya filmatisering. Det är jag inte, åtminstone inte så mycket. Jag tycker att det kommer att bli väldigt spännande att se vad Alfredson kan komma fram till, och jag är säker på att resultatet kommer att bli väldigt annorlunda mot vad vi tidigare har sett. (Vilket nog också är anledningen till att jag kan acceptera att filmen görs om). Fast samtidigt är jag också säker på att ingenting kommer att kunna konkurrera ut den version som kommer att finnas i mitt hjärta för alltid.

För Bröderna Lejonhjärta är inte bara en storslagen episk saga. Det är även berättelsen om Jonatan och Skorpan som är beredda att ta sig igenom liv och död för att rädda varandra, och som båda var så modiga att de fick heta Lejonhjärta istället för Lejon när de kom till Nangijala. Denna starka syskonkärlek är för mig väldigt viktig, och jag hoppas verkligen att den kommer att få vara kvar och lysa igenom, oavsett vem som kommer att spela dem den här gången.

Boktips!

Idag känner jag mig lat. Solen steker utanför och jag vill bara ut i den en liten stund innan jag ska gå till skolan. Fast först skulle jag vilja tipsa om två böcker som jag faktiskt har hunnit läsa på senaste tiden. Reckless av Cornelia Funke och White Cat av Holly Black. 

Bild: Opal
Vanligtvis hinner jag inte läsa särskilt mycket under terminerna, både för att jag går i skolan och har väldigt mycket kurslitteratur som tröttar ut mig, samt för att jag - om jag tvingas välja - hellre väljer att skriva själv om jag inte har tid till både ock. Därför blir det ofta så att jag läser på jullov och sommarlov, och däremellan går förbi bokhyllan med längtande blick och planerar vilken bok jag ska kasta mig över så fort jag får tid. Den här våren har dock varit ett undantag, då jag faktiskt hunnit läsa dessa två böcker, plus att jag just nu läser Switched av Amanda Hocking (som hittills verkar väldigt lovande!).

Reckless är en riktigt underbar bok som man inte kunde lägga ner. Jag är ett stort fan av Cornelia Funkes Bläck-serie, och det kändes så där mysigt att vara tillbaka i en bok av henne igen. Särskilt en bok som den här, med alla de ingredienser jag älskar. Bröder som är beredda att göra vad som helst för varandra, sagor som blir till verklighet, omöjlig och olycklig kärlek. Boken var som en perfekt blandning av tv-serierna Supernatural, Once Upon A Time och The Vampire Diaries. Om ni läser den kommer ni att förstå. Själv ser jag verkligen fram emot uppföljaren!

Jag har hört mycket om Holly Black och hennes böcker, men hade aldrig läst någonting av henne förrän jag plockade upp White Cat. Jag blev inte besviken. Boken är den första i en trilogi som utspelar sig i en alternativ verklighet där det finns människor som kallas Workers. De kan utöva magi om de rör vid andra människor, men det har blivit förbjudet och därför måste alla bära handskar. De flesta Workers har därför valt att leva kriminella liv, däribland huvudpersonen Cassel Sharpes familj.  

Bild: Adlibris
White Cat var en frisk fläkt för mig, på många sätt. För det första hade den en kille som huvudperson och jag-berättare, vilket var trevligt som omväxling. Sedan världen... Jag älskade verkligen världen som Black byggt upp och reglerna för magin i den. Det var väldigt intressant. Sist men inte minst älskade jag att det handlade mycket om hur man bedrar folk. Som ett stort fan av den brittiska tv-serien Hustle (kolla upp den, om ni inte redan sett den!), kände jag igen alla termer som Cassel slängde sig med: con, grifter, mark, you can't cheat an honest man... Jag kände mig så smart när jag kunde räkna ut hur han skulle gå till väga, eftersom jag har sett Mickey Stone och Danny Blue göra det hur många gånger som helst. Älskade det. Ett enda minus var att boken var lite förutsägbar på sina ställen. Fast det gjorde ingenting, då det ofta vägdes upp en twist som jag inte hade väntat mig. Nu ska jag försöka hinna med fortsättningen Red Glove i sommar!

torsdag 17 maj 2012

Ringer

Bild: IMDb.
För ungefär tre månader sedan var jag ensam hemma över en helg. Jag brukar titta väldigt mycket på olika tv-serier, men det är för det mesta i sällskap med andra, och då jag inte ville se i förväg själv, bestämde jag mig för att börja titta på någonting nytt på egen hand. Jag hade precis avslutat tredje säsongen av Buffy the Vampire Slayer, men då jag blir så fast när jag tittar på Buffy, ville jag ha någonting annat som inte var lika beroende-framkallande.

Av en slump fick jag syn på serien Ringer (också med Sarah Michelle Gellar i huvudrollen) i programbiblioteket på tv:n, och satte igång ett avsnitt. Det skulle jag aldrig ha gjort. Avsnittet var så bra och spännande att jag blev fast. Då hade nitton avsnitt av tjugotvå kommit ut, och jag såg dem allihop på tre dagar.

Ringer handlar om Bridget och Siobhan (båda två spelade av Sarah Michelle Gellar), tvillingsystrar som på grund av ett tragiskt förflutet kommit ifrån varandra och hamnat helt olika i livet. Bridget är en drogmissbrukande dansös på en kriminell klubb och Siobhan har gift sig rikt och bor i New York. Fast när Bridget blir vittne till ett mord och inte är säker på att polisen kan ge henne det vittnesbeskydd de lovar, flyr hon till sin syster. Siobhan tar med henne till sin familjs sommarhus i The Hamptons, men under en båttur tar hon livet av sig och en desperat Bridget bestämmer sig för att ta över sin systers liv för att gömma sig undan de som försöker döda henne.

Åh, den här serien är verkligen beroendeframkallande, om än på ett annorlunda sätt än Buffy. Ingenting är någonsin som det verkar vara, hemligheter rullas upp i varje avsnitt. I ena stunden är den personen skum, i nästa den andre. Ingen går att lita på och jag bara älskar det. Hela tiden undrar man hur det ska lösa sig och när vem ska avslöja vad. Att Sarah Michelle Gellar är så övertygande både som Bridget och Siobhan, och (precis som när hon är Buffy) lika tuff som båda är ju inte heller fel. Sedan kan man ju inte låta bli att tycka om Andrew... Och stort plus för att man fick återse Jason Dohring! Har inte sett honom i någonting annat sedan Veronica Mars.

Problemet är nu bara att det slutade så öppet, och att serien inte har blivit förnyad för en andra säsong (varför???). Fast om ni vill se en riktigt bra serie ändå, se Ringer. Enligt min åsikt var den ändå så pass sevärd att ni bara måste kolla upp den.

onsdag 16 maj 2012

Födelsedagsfilosoferande

Idag är det min tjugoandra födelsedag. Regnet öser ner och vinden piskar det mot rutan. När jag var liten skojade vi alltid om att vädret på födelsedagen stod för det humör man hade varit på under större delen av året. Dock stämde det (oftast) inte, eftersom det för det mesta var sol på min födelsedag och ösregn eller slask på exempelvis min systers, som fyller år under vintern. Inte så rättvist.

Jag har aldrig direkt tänkt på det förut, men maj är nog en av de mest stressiga månaderna på året. Alla har fullt upp med sista-minuten-tentor innan sommaren, uppsatser som ska skrivas, sommarjobb som måste fixas, etc, etc. Och jag har självklart varit en av alla dessa upptagna människor. Det känns som om det var riktigt länge sedan jag bara satte mig ner och tog det riktigt lugnt. Därför har det varit tomt på bloggen ett tag, men jag lovar att jag ska publicera de där inläggen om Ringer och Reckless snart (vet att jag har lovat det förut, men nu menar jag det verkligen). Dessutom kan det nog komma ett inlägg om Once Upon A Time, som jag har sett klart och som det ska komma en andra säsong av!

Fast nu ska jag göra mig redo för skolan och lyssna lite på soundtracken till Sherlock. Ikväll ska det firas. Som en vän skrev i ett sms: "22 det är inte dåligt".

Synd bara att jag kommer att bli så blöt när jag går ut i det här vädret om någon timme.

Uppdatering: Kanske inte ändå. Nu tittar solen fram lite grann!

söndag 29 april 2012

Breath of Life

Just nu håller jag på och skriver en hemtenta till skolan och har därför en liten paus från Mardrömmar och allt annat roligt. Som tur är kan man dock lyssna på musik när man skriver uppsatser, och sedan den släpptes i fredags har jag haft den här låten på repeat:


Det är Florence & The Machine, så klart, och låten kommer att vara med på soundtracket till Snow White and The Huntsman (hela soundtracket kommer att släppas den 29 maj) - en av de filmer jag ser fram emot mest i år. Och jag säger bara det: om filmen är ens hälften lika bra som låten kommer jag att älska den. Då kommer det att bli riktigt episkt!

onsdag 25 april 2012

Nu kan ni boka mig via Författarcentrum!

När man är författare i Sverige finns det olika föreningar och annat som man kan vara med i, men för det mesta krävs det att man ska ha skrivit minst två böcker för att få vara med. Var du än bor i Sverige och även om du bara har hunnit ge ut en bok (som jag, än så länge), kan du dock bli medlem i Författarcentrum. Det är en ideell förening för författare som gör det möjligt för oss att komma ut och möta våra läsare, prata med dem och dela med oss av våra erfarenheter. Ofta är det bibliotek, skolor eller bokhandlar som vill att vi ska komma ut och berätta om våra böcker eller hålla i skrivövningar.

För några veckor sedan blev jag medlem i Författarcentrum Syd, vilket innebär att ni nu även kan boka mig! Här finns min profil, och jag hoppas att vi ses någon gång!

tisdag 24 april 2012

Månadens uppdatering: April

Tiden rinner iväg och nu tror jag minsann att våren är i Skåne! Träden har börjat slå ut och de japanska körsbärsträden som jag passerar varenda dag på väg till tåget hade några blommor igår. Det är fullt upp, som alltid, när sommaren närmar sig. 

Jag har börjat skolan igen och försöker hinna med att redigera så mycket jag kan vid sidan om. Det är nog mitt stora fel, att jag alltid vill göra så många saker samtidigt, och jag ber om förlåtelse för det. Jag hoppas att ni som väntar på Mardrömmar inte ska behöva lida allt för mycket. Jag kämpar på, det lovar jag!

Ikväll ska jag träffa andra barn- och ungdomsboksförfattare i Malmö. Två av mina författarvänner - Malin Stehn och Anette Eggert - har startat ett nytt nätverk för oss som skriver för barn och unga i Skåne, och då det är ett så fantastiskt bra initiativ måste jag ju bara dit. Det är så roligt att träffa andra författare och höra hur det är för dem, särskilt som de flesta av dem har skrivit så mycket längre än jag och har så mycket spännande att dela med sig av. Det ska bli jätteroligt!

Annars ser läget ut så här just nu:

Mardrömmar: Nu är alla delar inskickade till min redaktör Dorothea och jag väntar på att hon ska läsa igenom innan vi drar igång med nästa redigeringsrunda. Tyvärr kan jag inte svara på när boken kommer att komma ut förrän hon har återkommit till mig, men förhoppningsvis vet jag snart och då kommer ni att vara de första som får veta det! Men oavsett när det blir, så lovar jag som sagt att ni har någonting att se fram emot...

Har läst/läser: Reckless av Cornelia Funke, som var väldigt bra. Som en slags blandning av tv-serierna Supernatural, The Vampire Diaries och Once Upon A Time. Ska se om jag kan få ihop en liten recension av den snart. Annars blir det mest kurslitteratur nu när jag går i skolan igen.

Vill läsa: Alla olästa böcker i min bokhylla. Det märks att det börjar bli sommar (sommaren är min stora läsperiod), för jag kan knappt titta åt bokhyllans håll utan att känna hur jag vill rycka ut en bok och bara förlora mig i den.

Har sett/ser: Hela första säsongen av den amerikanska CW-serien Ringer! Riktigt bra, där Sarah Michelle Gellar spelar tvillingsystrar. Ska försöka få ihop ett inlägg om den snart. Se den! Sedan har jag även sett brittiska Wallander, The Vampire Diaries, Glee och Once Upon A Time. Är just nu helt kär i den sistnämnda, vill bara veta hur det ska sluta, samtidigt som jag vill att det ska fortsätta i all evighet. Spännande, spännande... Dessutom har jag äntligen sett Captain America: The First Avenger! Den var jättebra och nu är jag om omöjligt ännu mer peppad för att se The Avengers. Och för att se lite mer av Chris Evans blev det även What's Your Number? i lördags. Den var kul och söt, även då det var lite svårt att ta huvudkaraktären Ally på allvar när hon spelas av Anna Faris som har varit med i Scary Movie-filmerna... Och sist men inte minst fick jag sett Titanic på bio i 3D. Den är minsann lika vacker och sorglig varenda gång man ser den, inte minst på bio. 

Vill se: De sista tre avsnitten av Once Upon A Time (men samtidigt inte)! Och The Avengers. Jag har sagt det förut och jag säger det igen: Blir den här filmen misslyckad kommer jag att vara besviken året ut.

Har lyssnat på/lyssnar på: Min Vampire Diaries Season 3-spellista på iTunes, min Ringer-spellista på iTunes, min Våren 2012-spellista på iTunes och lite annat smått och gott. Och de här är favoriterna:










 

Jag hoppas att allt är bra med er alla i vårsolen!

onsdag 18 april 2012

Den här bloggposten vaccinerar 95 barn!

Sedan ungefär åtta månader tillbaka engagerar jag mig frivilligt i UNICEF:s frivilliggrupp i Lund. Vi har insamlingar för barn över hela världen och deltar bland annat vid olika galor och föreställningar som arrangeras av ungdomar och äldre i våra trakter, där syftet är att samla in pengar till behövande barn eller sprida information om barns situation och möjligheten att bli världsförälder (läs gärna ett inlägg som jag har skrivit på UNICEF-bloggen här).

Just nu har alla som bloggar chansen att vaccinera 95 barn genom att publicera det inlägg som följer nedan. Gör det du med!

Den här bloggposten vaccinerar 95 barn

Just nu söker UNICEF en hälsospecialist till konfliktområden i Afghanistan. I tjänsten ingår bland annat att massvaccinera miljontals barn mot stelkramp, polio och mässling.
Jag skulle gärna ta mig an uppdraget, men eftersom jag inte kommer loss så publicerar jag den här bloggposten istället. Då vaccinerar jag nämligen 95 barn runtom i världen mot stelkramp tillsammans med Apotek Hjärtat. Det är också bra.

Jag är med UNICEF i kampen för varenda unge. Vill du också vara med och förändra barns liv? Bli Världsförälder här: unicef.se/bli-varldsforalder. För 100 kronor i månaden är du med och ser  till att barn över hela världen får vaccin, medicin, rent vatten och utbildning.

Har du en blogg och vill vaccinera ytterligare 95 barn? För varje bloggare som publicerar den här bloggposten mellan 16 april och 13 maj så skänker Apotek Hjärtat 95 stelkrampsvaccin. Läs mer och hämta bloggmaterial på unicef.se/sprid-budskapet/bloggkampanj

UNICEF vaccinerar barn i Elfenbenskusten. Foto: © UNICEF/Asselin

fredag 13 april 2012

Ny trailer till Snow White and the Huntsman!

Nu var det länge sedan jag upptäckte det här, men det har kommit en ny "ordentlig" trailer till Snow White and the Huntsman! Det ser fortfarande riktigt lovande ut, tycker jag, och jag vill verkligen se den. Dock är jag rädd för att jag har börjat bygga upp lite väl höga förväntningar.

Vad tycker ni?

torsdag 12 april 2012

The Hunger Games - filmen

Okej, nu har det gått över två veckor sedan jag såg The Hunger Games på bio, men jag har inte kunnat sluta tänka på den, så nu är det hög tid för en liten recension.

Efter diverse besvikelser i form av Twilight-filmerna, och även i viss mån Harry Potter-filmerna*, var jag livrädd för att ha för höga förväntningar på den här filmen också. Jag är egentligen en sådan person som alltid tycker att böckerna är bäst, men som ändå inte kan hålla mig ifrån en filmatisering och alltid tycker att sådana är löjligt spännande - trots att jag ofta vet hur det slutar. Med att jag blir besviken.

Därför försökte jag så gott jag kunde att inte peppa alltför mycket inför The Hunger Games. Det är alltid bättre att ha superlåga förväntningar och bli positivt överraskad. Hur det fungerade... Tja, så där. För när biljetterna väl var bokade började jag känna förväntan komma krypande och helt plötsligt hade jag postern för filmen som bakgrund på datorn och soundtracket i lurarna till iPoden. Laddad!

Så vad tyckte jag då om filmen? Jag tyckte att den var jättebra! Helt fantastisk, faktiskt. Förutom några småsaker följde den boken helt och det var bara någon enstaka scen som jag kanske tyckte att de hade kunnat fördjupa lite. Skådespelarinsatserna var perfekta. Jennifer Lawrence spelade Katniss i princip exakt så som jag hade föreställt mig, och Josh Hutcherson fick mig att bli kär i Peeta än en gång**. Tyckte även att Haymitch och Cinna var riktigt bra, samt allt The Capitol-folk***. Deras kostymer och smink var precis så galna som jag hade föreställt mig, om inte värre. Ingen mer än jag som tyckte att Effie Trinket såg ut som en något mer rosa Edward Scissorhands?

Dessutom tyckte jag väldigt mycket om att filmen även visade en del scener som inte var med i boken. Utan att spoila så kan jag säga att det hjälpte till att bygga upp och göra filmen ännu obehagligare (eller ja, så upplevde jag det åtminstone). Hade även läst i en recension i Sydsvenskan att vissa bitar av filmen var filmade med handkamera, något som gjorde mig lite orolig eftersom jag brukar tycka att det bara är jobbigt och inte ett dugg effektfullt. Fast här fungerade det och jag kände mig inte det minsta yr.

Jag skulle kunna fortsätta att lovorda filmen hur länge som helst, men det ska jag inte. Se den själva istället. Den är verkligen jättebra, och det tror jag att vi har Suzanne Collins att tacka för. Hon har varit inblandad i hela processen, och jag är säker på att det har gjort filmen så bra. De har inte fått ändra för mycket.

Sedan måste jag ju bara kommentera det instrumentala soundtracket också, av James Newton Howard. Det passade perfekt, även då det inte blev exakt som jag hade tänkt mig.

Sist men inte minst har jag nu köpt boken till mamma på svenska. Så att vi kan se filmen tillsammans när den kommer ut på DVD****.

Bilden är hämtad från filmens hemsida.

*Ja, förlåt. De är bra, men de skulle kunna vara så mycket bättre! Ingen annan som tycker att de borde ha gjort en tv-serie i sju säsonger istället?

**Har förresten varit i kär i honom ända sedan Bridge to Terabithia...

***Stanley Tucci är minsann bra i alla filmer han är med i!

****Dock kan man se filmen direkt om man föredrar det. Mina vänner såg den utan att ha läst boken och gillade. Men jag rekommenderar absolut boken och tror att det är roligare om man har läst den först!